Ursprungligen täcktes landskapet av stora lövskogar. För omkring 6000 år sedan inleddes utvecklingen mot dagens kulturlandskap då stenålderskulturer började röja skog för primitivt jordbruk och boskapsskötsel.
Den sydskånska slätten är mycket bördig och erbjuder goda förutsättningar för odling av spannmål och andra grödor. Att Söderslätt utgjort en central odlingsbygd sedan lång tid tillbaka framgår bland annat av de monumentala fornlämningar som gravhögarna utgör. Dessa manifesterar sig i landskapet och förmedlar en upplevelse av slättens långa historia som odlingsmark.
Strax öster om Vellinge tätort ligger en stenåldersgrav, en dös från yngre stenåldern väl öppen i dagen. Strax väster om den, närmare ortens östliga utbyggnadgräns, ligger en gravhög från bronsåldern. Hela detta område är rikt på fornlämningar, ett flertal bronsåldershögar ligger i ett större stråk mellan Backa gård i söder och Hököpinge i norr.
Under den yngre järnåldern uppstår de första större bybildningarna. Många ortsnamn i kommunen med efterleden –inge (Vellinge) –löv (Håslöv), -stad (Ingelstad) eller –ie (Gessie, Grevie) som bebyggelsenamn härstammar enligt ortnamnsforskningen från yngre järnåldern och folkvandringstiden.
